Monthly Archive: June 2015

Fråga:
Vi håller på att renovera ett 100 år gammalt liggtimmer hus. ÷vervåningen (ca 70 kvm) har aldig varit inredd förra ägaren tog upp 5 takfönster, sög ut kolstup-isoleringen (som hade börjat regna in på nedervåningen), man drog om värmen och isolerade taket,dett tackar vi för. Jobbet som är kvar för oss är att inreda, det är jättespännande. Vi har lagt ett grangolv och målat taket vitt. Nu är frågan vad vi ska göra med liggtimmerväggarna som är i dager?

Kan man luta ner dem (de har mörknat en del under åren) och sedan på något vis olja dem med vitt pigment i oljan? Vad finns det för alternativ? jag har testat att måla timret vitt i en hörna som ska vara tvättstuga…ser lite plastigt ut. har testat att luta en liten del på en bit som ska byggas för eftersom den blir badrum..det ser väl ut att kunna bli rätt ok, men barken sitter kvar på vissa delar och vissa delar har mörknat mer än andra…
Jag behöver tips eftersom jag bara får en chans så vill jag inte att det blir fel. Har sökt info men det verkar inte vanligt att ha timmer i dager så jag har inte hittat något. jag har digitala bilder jag kan bifoga. Tacksam för tips! //Maggan

Svar:
Valet av metod är beroende på vilken karaktär du vill uppnå. Med tanke på de förändringar som redan är gjorda så kanske du skall välja ett helt modernt utförande för att åstadkomma en harmonisk helhet? Då skulle en oljelasur kanske kunna bli bra.

Traditionellt finns det flera olika alternativ för ytbehandling av en timmervägg. På vindar lämnades de obehandlade som i ditt fall. Då gör det heller inte så mycket att det finns lite bark kvar. Ofta fanns det gavelkammare på vindarna med makulaturpapp eller lerklining på väggarna som sedan målades eller tapetserades. Lerkliningen samverkar bra med timmerkonstruktionen och ger dessutom en bra isolering.

Om man bara ville ha färg så var nog limfärg vanligast i enklare miljöer. Det gav en vacker, matt yta som kunde släppa igenom luftburen fukt. Idag kan man uppnå liknande resultat med emulsionsfärg som dessutom inte kritar eftersom den är förstärkt med linolja.
Som byggnadsvårdare tycker jag du skall undvika lutbehandling eftersom det bryter ned träets ytskikt. Det är heller ingen traditionell metod.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
I vårt hus byggt 1930 finns ett antal tidstypiska altandörrar (2-glas). Istället för att byta ut dem mot nytillverkade dörrar skulle jag vilja försöka isolera dem på något sätt (det drar häftigt kallt på vintern). Har ni några tips på hur jag går tillväga eller var jag kan hitta sådana tips?

Svar:
Bra att du vill behålla de gamla altandörrarna! De är sannolikt utförda med samma profilering och samma goda materialkvalitet som fönstren i huset. Nya dörrar med isolerglas ger visserligen en bättre isolering av glasdelen men kräver också kraftigare ramverk för att kunna bära de tyngre glasen. Med andra ord blir glaset mörkare, ljusöppningen mindre och ramverket klumpigare.

Tyvärr blir det alltid kallras vid altandörrar eftersom man normalt inte har någon radiator under. I påkostade hus och i stenstadens hus kan man hitta radiatorer försänkta i golvet framför balkongdörrar. Om man inte vill göra någon sådan ombyggnad kan man placera en lös elradiator framför dörrarna den kallaste årstiden. Men viktigast är förstås att se till att dörrarna och tätningslisterna är i god kondition. Beroende på utförande kanske det är möjligt att isolera en del av dörrarna. Rådfråga ett snickeri som är specialiserade på fönster- och dörrsnickerier om det är möjligt i ditt fall.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Jag har ett timmerhus från slutet av 1800 talet, vilket innbär att den har en rösad grund som på 60-talet blev putsad. Vad tycker du man ska göra,jag har funderat på att byta ut hela grunden mot Leca-sten.

Det har blivit endel rötskador i stommen pga. putsningen.

Svar:
Jag har lite svårt att tolka din fråga. Om du med rötskador i stommen menar skador på syllstockarna så behöver det inte innebära att grundkonstruktionen är fel då syllstockar ibland behöver bytas ut eftersom de är mer utsatta för bl.a. regnstänk än resten av timmerväggarna.

Men jag förmodar att ditt problem har med fukt i grunden att göra. I såna fall har du sannolikt rätt när du säger att rötskadorna uppkommit genom överputsningen av den ursprungliga grunden som därigenom har blivit för tät. Att byta en tät grund med överputsade naturstenar till en tät grund med leca-stenar åtgärdar i sig inte problemet.

Om du vill byta grundmuren bör du ta kontakt med en erfaren konstruktör som kan ge ett åtgärdsförslag som passar ditt hus förutsättningar. Lösningen kan vara allt från vanliga ventiler som tillsluts under sommaren (så att varm och därmed fuktrik luft inte kommer in under huset och kondenserar), någon form av stödvärme eller avfuktningsanläggning, till dränering eller markisolering under huset. Det är som sagt beroende på orsaken till fuktskadorna i just ditt hus.

Om huset är välbevarat för övrigt skulle det vara antikvariskt riktigt att återställa den välventilerade stengrunden vilket troligtvis också skulle åtgärda fuktproblemen. Fördelen med gamla huskonstruktioner är ju att man vet att de har fungerat under lång tid.
Men det finns som alltid en liten brasklapp: Om uppvärmningen i huset tidigare har skett med vedeldning så har det haft effekten att skorstensfundamentet under bjälklaget blivit uppvärmt och avgivit spillvärme som har bidragit till ett torrare klimat under huset.

Ett tips är att köpa en hygrometer så att du kan övervaka klimatet under huset.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Jag har ett sommarhus som tydligvis kallas Per Albin-hus. Huset är byggt på 40-talet och har brutet tak (mansardtak) och har två våningar med cirka 35 kvm på varje plan.

Svar:
“Per Albin-hus” är en folklig benåmning på en- och två-familjshus(generationsboende), självbyggen som uppfördes med subventionerade lån främst under 1930- och 1940 talen. Målet var att även mindre bemedlade skulle kunna äga sina egna hus, den s.k. egnahemsrörelsen. Det skedde under socialdemokratiskt styre (Per-Albin Hansson ñ därav namnet) men rörelsen var egentligen borgerlig från början. Man kan väl säga att det låg i tidsandan och hade nog skett i någon form oavsett politisk majoritet.

Husen hade trädgårdar för att möjliggöra självhushållning. Hustyperna varierade men det huset som beskrivs i frågan med brutet tak i två plan kan förväxlas med Egna-hems-typen. Dessa var dock inte fritidshus utan avsedda

för permanentboende.

Goda exempel kan med fördel studeras i Enskede, Bromma och andra närförorter till Stockholm. Jag vet att benämningen “Per-Albin-torp finns för

hus med motsvarande finansiering på landsbygden också men dem känner jag inte till så mycket om.

Mer information på internet kan man säkert få om man söker på t.ex egna hem,

egnahemsrörelsen, per-albin hus osv.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Jag har köpt ett litet sekelskiftes-hus. Stommen är av liggande timmer och taket är av riktigt grov plank som ligger omlott typ lockpanel. Utanpå detta ligger läkt och gammalt taktegel. Jag planerar att byta ut takteglet mot nytt. Kan dagens konstruktion med masonit direkt under det nya “teglet” (jönåkerspannan) vara en bra lösning.
Sedan planerar jag att isolera och inreda den lilla vinden som “sovloft”. Jag tänkte då lägga luftspalt mellan d gamla planken och isoleringen, i form av list och masonit. Detta borde göra att luften tillåts cirkulera fritt närmast det gamla takpanken?!

Svar:
Det låter på din beskrivning som det är ett ganska välbevarat hus. Det är alltid en utgångspunkt i antikvariska resonemang. Om huset är ombyggt i stor omfattning med moderna material kanske det är bättre att fortsätta på den linjen. Men om det är välbevarat så skall du vara rädd om det du har ñ värdet ökar med tiden.

Brädtaket var det ursprungliga yttertaket. Det kallas Faltak om det har frästa spår i brädornas ytterkant. Spåren förhindrade kapilärsugning mellan brädorna. Det är underhållsvänligt (lätt att byta ut delar där det är dåligt virke) men ibland lades taktegel ovanpå för att förlänga underhållsintervallerna.
Om du inte har haft problem med läckage och virket är i gott skick så tycker jag absolut inte du skall byta takmaterial. Om du byter från traditionellt lertegel till betongpannor är det mycket möjligt att du behöver förstärka takets bärande stomme eftersom betongpannor är tyngre än lertegel.

Dessutom förlorar du lerteglets vackra patina. Betongtak har många fördelar, inte minst priset, men det åldras inte på samma sätt som lertegel. Om du behöver byta ut trasiga tegelpannor så finns det gott om begagnat i tidningarnas privatannonser. Det finns även företag som har specialiserat sig på begagnat byggnadsmaterial som du kan hitta på internet. Och om du bara behöver byta ut de trasiga pannorna så blir det billigare också.

Vad gäller invändig isolering av taket så skall du tänka på att det är svårt att inspektera när man väl har byggt igen det. Eventuella fuktskador märks först när fukten trängt genom isoleringen och skivmaterialet. Jag rekommenderar att du ber någon byggkunnig person med erfarenhet av liknande konstruktioner att titta på huset för att avgöra hur du skall gå tillväga och se till att du får en försäkringsgodkänd konstruktion. I detta fall kanske du skall lägga någon form av tätt material mellan brädtak och tegelpannorna för att minimera risken för läckage. Vad gäller luftspalten så bör du följa isoleringsleverantörens rekommendationer. Det varierar från fabrikat till fabrikat. även här kan du ta hjälp av internet och titta på företagens hemsidor. Välj ett isoleringsmaterial som samverkar med övriga material i huset.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Vi har hitat ett större parti gamla fönster som suttit i vårt hus när det byggdes (1906). De är i blandat skick. Vet ni vart man kan vända sig om man vill sälja/skänka bort dessa? Känns fel att slänga dem eftersom glaset är fint i många. Tack på förhand!

Svar:
Bra att du inte slänger dem! Kvaliteten i det fönstervirket går knappast att få tag på igen. Tänk på att de kan vara mycket värdefulla för en kommande husägare som vill återställa huset. I sådana fall vore det bra om du kunde magasinera dem uppe på vinden eller liknande. Om du vill sälja dem så finns det ett antal byggnadsvårdsinriktade materialdepåer i landet som säkert kan vara intresserade. Kolla med ditt länsmuseum vilken som ligger närmast dig. Annars kan du alltid sätta in en annons i tidningen.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Jag har ett hus som är byggt ca 1880 där jag håller på och ska isolera vinden. I samband med detta har jag upptäckt en gammal vattenskada i ena gaveln vid takfoten ute i hörnet. Skadan är ca 1 m. lång och berör ett par stockvarv.

Träet är i princip bortruttnat. Huset är byggt i liggtimmer 5×10 tum med utanpåliggande panel.

Min fråga är om man måste göra något åt det eller om det räcker med att hålla det torrt? Skadan borde ju redan ha satt sig, eller? Om man måste göra något vad ska man göra?

En fråga till. Vart vänder man sig om man vill köpa en torkad stock som man ska använda för att använda för att bära upp ett tak med? Belastningen kommer inte att bli speciellt stor utan bara förhindra sättning av taket.

Svar:
Denna fråga är omöjlig att besvara utan att besiktiga på plats. Generellt kan man säga att ruttet virke skall tas bort även om det är torrt eftersom det är det första ställe som angrips av skadeinsekter eller svampar om det blir lite fuktigt. Dessutom har det ingen konstruktiv bärighet om det finns belastningar i konstruktionen eller om det blir belastningar t.ex. genom snölast eller storm. En duktig timmerman kan lätt byta ut de skadade delarna.

Konstruktionsvirke i större dimensioner kan du normalt beställa genom din byggvaruhandel. Eller om du anlitar en timmerman så kan han samtidigt tipsa dig om var du får tag på sånt virke.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Vi har ett K-märkt torp med gammla tegeltakpannor. Dessa är mossiga och vi skulle vilja tvätta dem. Hur gör man för att uppnå bästa resultat?

Svar:
Mossa brukar bara växa på betongpannor eller om det är en låg takvinkel och ytan är skuggad. Mossa kan man lätt borsta bort med en piasavakvast. På tegelpannor är det vanligare med alger eller lavor som kräver lite mer mekanisk nötning, kanske en skurborste och eventuellt lite miljövänligt algborttagningsmedel från färghandeln. En del rekommenderar högtryckstvätt men då skall du vara helt säker på att undertaket under pannorna är i toppskick så att du inte riskerar att vattnet kan tränga in nånstans. Och du kommer nog ändå att behöva gnugga lite för hand för att få bort allt.

Tak med mycket påväxt är ofta skuggade av träd eller annan växtlighet nära huset. Om man vill minska påväxten kan det vara lämpligt att ta bort sådan växtlighet.

Alger och lavor är dock inte något tekniskt problem enligt de som arbetar med begagnat taktegel. Det brukar snarare betraktas som patina.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Har ett brinnande intresse för gammla hus och byggnader och undrar vilken utbildning som krävs för att bli bebyggelseantikvarie eller liknande

Svar:
Det finns numera flera utbildningar att välja på beroende på vilka förkunskaper du har. Vid avdelningen för kulturvård på Göteborgs universitet ges bebyggelseantikvarieprogrammet som är en 4-årig, tvärvetenskaplig utbildning.

Mer info hittar du under http://www.miljo-kultur.gu.se/icug/. Högskolan på Gotland (http://www2.hgo.se) ger en 3-årig utbildning som heter îTillämpad byggnadsvård och traditionella hantverkî i samarbete med byggnadshyttan på Gotland (http://www.byggnadshyttan.com).

På Hantverksskolan Dacapo i Mariestad ges Bygghantverksprogrammet som är en 3-årig utbildning, http://www.dacapo.mariestad.se. Sen finns ett flertal kortare utbildningar och kurser i landet. På vår webplats http://www.byggnadsvard.skansen.se kan du hitta de viktigaste om du klickar på byggnadsvårdslänkar och utbildningar.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Undrar hur man ska gå tillväga för att byta ut “ytterträbågen” som råkat ut för röta. Har du något bra förslag på hur man kan tillverka en “ytterbåge” och vad man bör tänka på?

Svar:
Att tillverka en fönsterbåge gör man inte i en handvändning. Först skall man välja ut bra fönstervirke, kärnved, gärna kådrik. Sen skall virket hyvlas till efter de gamla profilerna och de nya bågdelarna skall sammanfogas med tappar och pluggar så att bågen blir exakt lika stor som den ursprungliga. Att sen flytta över beslagen och fönsterglasen till den nya bågen, stifta och kitta är ganska enkelt. (Var rädd om glasrutorna. Gamla glasrutor har blivit en kapitalvara.)

Om man inte har gjort liknande arbeten tidigare så rekommenderar jag att man går en kurs, t.ex hos oss på Skansen Byggnadsvård. även då krävs det att man har tillgång till rätt verktyg för att tillverka hela bågar och i vissa fall kanske det är både billigare och enklare att lämna över jobbet till en fönsterhantverkare.

Men oftast ser dock fönstren värre ut än de är. Virket som användes fram till och med 1950-talet är nästan alltid mycket bättre än dagens. Därför kanske du bara behöver byta delar av den gamla bågen. Och det kan du med fördel göra efter en kurs hos oss. Normalt är det bottenstycket som är värst däran och det kan man faktiskt byta utan att demontera själva bågen.

Det finns också en utmärkt skrift som heter îFönster ñ historik och råd vid renoveringî som är utgiven av bl.a Riksantikvarieämbetet. Den kan du bl.a. köpa här hos oss på Skansen Byggnadsvård.

Källa:www.viivilla.se