Monthly Archive: June 2015

Fråga:
Jag har ett hus från 1927 med putsfasad.

Huset har till hälften källare med betongväggar och resten är krypgrund där sockeln står på något som kallas “naturstensgrund”.

Huset stomme är tretumsplank. På plankorna kommer någon form av tjärpapp och därefter putsbrickor av något tegelmaterial och därefter putsen.

Jag rev bort lite masonit som täckte syllen i källarnedgången och du upptäckte jag att syllen var murken.

Syllen är c:a 15 cm hög och skadan sträcker sig från sockeln och c:a halva syllens höjd. ÷vre delen av syllen är bra.

Det finns tjärpapp under hela syllen.

Skadan blir värre ju längre mot ett av hörnen på huset jag kommer.

Jag misstänker att man för länge sedan inte ledde bort regnvattnet från stuprören (som är i hörnet på huset) utan stupröret slutade helt enkelt vid sockeln och på så vis fuktades sockeln upp och syllen tog skada.

Vad tror Du om det?

Jag gissar att syllen i krypgrunden inte är lika dålig då naturstensgrunden borde vara mycket väldränerad och på så vis har inte fuktbelastningen blivit så hög i sockeln.

Vad tror Du om det?

Svar:
Beträffande stupröret tror jag att du är inne på rätt linje och det är en vanlig orsak till rötskador. Förr när man sparade vatten i vattentunnor var det inte ovanligt att stuprörens utkastare satt någon meter upp i luften så att tunnan fick plats under. I modern tid har sådana vattentunnor försvunnit av olika skäl, bl.a. barnsäkerhet. Men man kanske glömde att förlänga stupröret när man tog bort tunnan och regnvattenstänket som uppstod förorsakade allvarliga skador. Faktiskt inte helt ovanligt. Det är mer vatten än man tror som skall rinna bort från ett hustak. Om en hängränna rinner över, eller ett stuprör har lossnat så blir det med andra ord en hel del stänk upp mot fasaden som sedan kan sugas in kapillärt i puts, mur och virke. Ibland kan det till och med rinna längs fasaden.

Beträffande naturstensgrunden är jag inte riktigt lika säker. En naturstensgrund suger inte fukt från marken om den är murad utan murbruk, s.k. kallmur. Men om den är murad med murbruk och eventuellt putsad kan den transportera fukt. I vilket fall bör du även inspektera den eftersom eventuella rötskador kan ha andra orsaker.

Generellt börjar man alltid med att se till att avrinningen från taket fungerar som den skall. Det bästa är att ta på sig regnstället när det regnar ordentligt och titta vilka vägar vattnet tar och om det stänker någonstans. Sen skall vattnet rinna bort från huset eller via någon dränering så att grunden och väggen inte blir fuktig.

Men fuktskadan du beskriver kan även ha andra orsaker som t.ex. läckande vattenledningar, fuktvandring i murverket, kanske i kombination med hög luftfuktighet i källaren. Om du känner dig minsta osäker på skadeförloppet och orsaken bör du låta skadan besiktigas av en fackman.

Den viktigaste frågan är om skadan fortfarande är blöt, dvs. om det är en pågående skada eller en gammal skada. I det senare fallet kan man laga skadan direkt. I princip tas allt rötskadat material bort och ersätts vid behov med nytt. Om skadan däremot är blöt måste du fastställa orsaken. Ibland kan det vara bra att îsparaî skadan tills du har åtgärdat orsaken. Skadan kan fungera som en mätare på om åtgärden har fungerat eller ej.

Ett par små tips: – Dokumentera skadan med kameran och fotografera även efter lagning. Ibland uppkommer skador eller följdskador på samma ställen igen (även om det är nästa ägare som drabbas), och då blir fotografierna användbara. ñ Det är bra om den gamla skadan är någorlunda inspekterbar så att man kan se att den inte återkommer. – Om du har ett fuktigt klimat i källaren så kan en enkel hygrometer hjälpa dig att övervaka den relativa fuktigheten och ge vägledning för åtgärder.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Har i vardagsrummet ett lackat trägolv som nu har börjat spricka samt tyvärr även resa på sig på sina håll.

Framför allt framme vid fönstrena (österläge) och elemneten (vattenburet).

Hur skall man vårda det lackade trägolvet bäst?

Har läst någonstans att man bör hålla sig ifrån att våtsvabba golvet.

Vad är det som gäller?

Går golvet att rädda (få ner resningarna o.dyl.)?

Har sökt efter råd i er “Gör-det-själv”-guide, men det står bara

om hur man slipar om golvet samt lägger nytt. Men ingenting

om hur man vårdar det sedan…

Tacksam för snabbt svar.

Mina sockor börjar gå sönder. ,o)

Svar:
Under namnet golvlacker finns många olika produkter från superhårda tvåkomponents-lacker med starka lösningsmedel till vattenlösliga gör-det-själv varianter. De senare kan naturligtvis vara känsliga för våt-rengöring och de förra är nog numera förbjudna pga hälso- och miljöfarligt innehåll.

Lackade trägolv är tyvärr svåra, för att inte säga omöjliga att underhålla och det blir inte snyggt om man försöker lacka om delar av ett lackat golv. Lacken är ett ytskikt som har en begränsad livslängd även om den i vissa fall är lång. Det finns lackade golv från 1960-talet som fortfarande är intakta. Men när de börjar brytas ned så är omslipning av hela golvet ett krav om det skall bli snyggt.

Att ytbehandlingen är mer sliten under fönster och vid radiatorer kan bero på större temperaturrörelser i träet vilket får den stela lacken att krackelera.

Om du vill skona dina sockor i framtiden måste du nog slipa golvet och välja en ny ytbehandling. Du kan naturligtvis lacka om dem men det finns andra alternativ beroende på om det är massivt – alternativt skiktlimmat parkettgolv eller plankgolv. Om du har ett plankgolv förordar jag som antikvarie såpskurning. Speciellt om det rör sig om ett äldre hus uppfört före mitten av 1900-talet. Det är lätt att underhålla, får efterhand en vacker och smutsavvisande yta och behöver inte slipas om i framtiden.

Ett parkettgolv får en djupare lyster om man oljar det. Det är visserligen ingen traditionell behandling men fungerar bra som alternativ till lackat golv. Det är också relativt lätt att hålla snyggt om man underhållsoljar en eller ett par gånger per år beroende på slitage. En fördel är att man kan underhållsolja slitna delar utan behöva behandla hela golvet. Träet mår dessutom bra av oljan.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Min fråga Jag har köpt ett timmerhus från 20-talet men mellan vissa stockar har man ett mellanrum som gör att man få getingbo bakom stockarna och att det dra väldigt mycket under vintern. Har Ni några tips om hur man kan täta till mellan stockarna.

Svar:
En timmerstomme rör sig lite i takt med variationer av temperatur och luftfuktighet. Normalt torkar och krymper trä under den kalla årstiden med låg luftfuktighet och expanderar under den varma perioden. Oregelbundna deformationer kommer av stockarnas fiberstruktur. En vältimrad stomme med rakvuxna stockar klarar av dessa rörelser utan att det blir större glipor. Men ibland kan det bli aktuellt att dreva mellan stockarna med husmossa eller lindrev som har goda fuktegenskaper. Annat material är inte att rekommendera eftersom det kan leda till träskador. Om gliporna är stora kan smådjur och insekter välja att boa mellan stockarna och en del djur som t.ex ekorrar kan riva ut materialet.

Om timran har mycket glipor kan man överväga att dreva ordentligt och sätta på en utvändig panel som både isolerar och skyddar. Detta var också en mycket vanlig åtgärd förr. Välj en panel som passar husets ålder, i ditt fall troligen en locklistpanel med ganska breda plank mellan locklisterna och färga av med ljus falurödfärg. Titta på andra hus från samma tid för inspiration och förlagor, tex här hos oss på Skansen eller något annat friluftsmuseum i din närhet.

Källa:www.viivilla.se

Renovera jordkällare

Fråga:
Vi har nyligen köpt ett torp, där det finns en jordkällare på tomten.

Den ligger i souterräng, så den är delvis under mark. Den har fått ett plåttak, som vi undrar om hur bra det är för värmen/kylan? Det är stora håligheter runt karmen, både på yttre och inre dörrar. Det är jordgolv och murat valv, så som det brukar se ut.

Undrar då hur vi bör gå tillväga när vi ska renovera, och hur man ska ventilera? Vi skulle också vilja veta vad som är den bästa lösningen för tak på en jordkällare?

Svar:
Jordkällare blir ofta fuktiga genom att varm sommarluft kommer in genom otätheter och kondenserar i den kalla källaren. Därför bör källarens ytterdörr hållas stängd under den varma årstiden och håligheterna runt karmen bör tätas.

Normalt är taket en yttre konstruktion ovanför valvet som tjänar till att regnvatten inte kan sippra in i källaren. Det brukar inte vara ett problem eftersom konstruktionen är luftad under taket. Men utrymmet t.ex. under ett svart plåttak blir naturligtvis varmt och kan i vissa fall påverka temperaturen i källaren. Ett bättre takmaterial är i sådana fall tegelpannor.

Väggarnas murverk strävar efter att jämna ut klimatet (temperatur och luftfuktighet) på in och utsidan. Man kan minska fuktvandringen genom murverket genom att se till så att markfukten runt källaren är så låg som möjligt. Om det är acceptabelt från kulturhistorisk synvinkel kan man förse yttertaket med hängrännor som leder bort regnvattnet från marken runt byggnaden.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Jag skabörja renovera ett äldre hus med timrade väggar. Allt i huset e nerrivet och återbyggnaden återstår. Har förstått att man inte ska använda mineral och glasull utan ev. linullsisolering eller dylikt. Funkar detta i både väggar golv och tak eller vad skall man välja?

Svar:
Risken med att använda isoleringsmaterial som har andra fuktegenskaper än den befintliga trästommen är att man kan få fuktproblem i möten mellan gammalt och nytt. Vidare förändras husets förmåga att îandasî om man tillför ångspärrar (byggplast) som krävs vid användning av mineralullsisolering. Därmed inte sagt att det alltid behöver bli problem med en sådan konstruktion. Men ett grundläggande resonemang som används av expertis på äldre hus är att använda metoder och material som samverkar med det befintliga huset och som har ett känt åldrande.

En välbyggd och drevad timmerstomme har inte dåliga isoleringsegenskaper i synnerhet om den är försedd med fasadpanel. Mest vinner man på att isolera uppåt dit värmen söker sig.

En historiskt korrekt och effektiv invändig väggisolering som förstärker husets historiska karaktär är att lerklina väggarna. Mer information om tillvägagångssätt och hantverkare hittar du på Lerbyggeföreningen i Sveriges hemsida http://www.naturligt-byggeri.org. Lerklining, som samverkar med träets egenskaper och har mycket goda fuktegenskaper, kan med fördel också användas för att täta blindbotten innan man isolerar med annan isolering med passande tekniska egenskaper som t.ex. cellulosafiber, torv eller lin. Dessa material lämpar sig också bra för isolering av vindsbjälklag.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Jag har ett hus med vitt mexitegel byggt -73. Det drar åt sig fukt och ser allmänt dassigt ut på sina ställen. Vad rekommenderar du för regnöringsmedel och tillvägagångssätt för att få bort smutsen? Och vad impregnerar jag sen med för medel så att jag inte hindrar fasaden att andas?

Svar:
Att det ser îallmänt dassigt ut på sina ställenî tror jag beror på att ditt hus har påväxt av alger och/eller mossa. Det är vanligt på skuggade delar av fasaden som på norrsidan, under takfoten, i närheten av skuggande vegetation eller i lä där vinden inte kommer åt att torka ut. Ofta är tilläggsisolerade fasader mer drabbade eftersom fasadytan är kallare och därmed torkar ut långsammare. Ditt tegel är poröst och ger bra fäste för påväxten och den vita färgen gör att det syns extra bra.

Att ta bort symptomet är att avlägsna påväxten mekaniskt och/eller kemiskt. Det kan vara allt från rotborste och vatten eller högtrycksspruta till kemiska preparat som du kan köpa på färghandeln. Tänk på att högtryckssprutan kan trycka in avsevärda mängder vatten i fasaden och att kemikalierna också hamnar i marken eller rabatten under. Långvarig torka eller kyla kan i vissa fall ta kål på påväxten. Det finns också en rad olika kemikalier som sprutas på som skall verka under längre tid. Om du söker på nätet får du flera alternativ.

Att ta bort orsaken kan i många fall vara svårare. Man kanske inte kan ändra husets konstruktion men eventuellt kan man minska vegetationen där det finns påväxt eller fälla något träd så att solen och vinden kommer åt bättre.

Källa:www.viivilla.se

Fråga:
Jag har ett gammalt klinkergolv, svart/vitt, 10×10. Hur kan jag fräscha upp det? Plattorna är slitna och fogen urtrist! Men det är ursprungsgolvet och jag vill behålla det, om det går

Svar:
Det finns speciella rengöringsmedel, både för klinker och fog. Fogen kan man också byta ut helt och hållet. Använd ett specialverktyg för att ta bort fogen. Sätt sedan i ny fog. Det är jättejobbigt och tar lång tid men blir kanonsnyggt.

http://www.viivilla.se/experthjalpen/bygg-renovera.aspx S. 35 KLAR

http://www.viivilla.se/experthjalpen/byggnadsvard.aspx Sidan 12 nästa

Fråga:
Jag undrar vad man ska tänka på när man borrar i kakel? Hur vet man att man inte går igenom fuktspärren?

Svar:
Använd en kakelborr. Sätt upp en tejpbit där du har tänkt att borra. Då är det lätt att markera exakt var hålet ska vara. Borra igenom tejpen (det är lite svårt innan borren tar). Undvik att borra i fogen, då riskerar du att plattan spricker.

När du har borrat hålet klart fyller du hålet med silicon och sätter i en plugg. Tryck i silicon i pluggen och skruva fast det som ska upp.

Fråga:
Hur högt upp från golvet monterar man en duschblandare?

Om duschen är placerad i ett hörn i rummet, hur långt från väggen

ska det vara för att man bekvämt ska kunna duscha?

Svar:
En duschblandare sitter normalt 1000 mm från golv.

När det gäller avståndet från väggen är det snyggast om man sätter centrum av blandaren på halva avståndet av duschens bredd. Till exempel om du har en 900 mm bred dusch så sätter du blandarens centrum 450 mm från väggen.

Fråga:
Vi bor i Göteborg i ett Gullringshus från 1971 med träfasad på långsidor och tegel på kortsidor. Då träfasaden börjar bli dålig på sina ställen funderar vi nu på att byta till rappad fasad runt om.

Vart kan vi vända oss för att få tips om alternativ, kostnader och tillvägagångssätt ?

Svar:
Frågor angående tekniska bygglösningar kan svensk Byggtjänst hjälpa er i 5 min om ni beger er till Regeringsgatan 44 i Stockholm, önskas yttligare konsultaion kostar det 375 kr halvtimmen. Det går ckså bra att vända sig till oss på vi i villa.se !. När det gäller kostnaden så ta in offerter från olika lokala företag. Var noga med att precisera vad som skall ingå i arbetet, då blir det lättare att jämföra offerterna. Det är bäst att ta in offerter för hela jobbet än att dela upp det på flera företag om du inte har bra kontakter.

Fråga:
vi håller på och installerar ett nytt kök. Vi har inte rivit väggen där kökskåpen ska sitta och den består av en gipsskiva. Håller detta för fastsättning av skåpen?

Svar:
Om ni är osäkra om gipsskivan håller så kan ni sätta en snygg list t ex ek, bok eller furu med minsta dimensionen 22 x 45 mm. Listen skruvar ni fast i reglarna med kullerförsänkta skruvar. Sedan ställer ni skåpen på listen och skruvar fast dem. Listen är även praktisk om man vill hänga upp slevar eller grytlappar. Pluggar som man kan använda för att sätta upp skåpen är gipsexpander för 11 mm hål som tål en vertikal last av 40 kg och 16 kg horisontellt.