Fråga:
Vi bor i ett 1800-tals timmerhus och ska renovera badrummet (16 m2) som ligger på nedervåningen. Badrummet används som badrum ca 2 gånger i veckan samt tvättstuga:
1) Under masonittaket finns ett vackert gammalt brädtak (med springor). Kan detta målas och användas eller bör man ha ett tätskikt? Sätta upp ett nytt paneltak?
2) I ett hörn har en kakelugn stått. Rökkanalen används idag som imkanal. Vår idÈ är att sätta in en gammal (renoverad) Bolinder-kamin. Vi har idag inga problem med fuktig luft. Blir ventilationen tillräcklig även genom kaminen?
3) Vi skulle väldig gärna använda det gamla furugolvet. Måla det och eventuellt täta springor med typ Sickaflex. Klinkra endast området där ett gammalt sittbadkar ska stå. är det idioti med trägolv i ett badrum?
Svar:
Badrum i gamla hus är alltid lite känsligt. Husen är inte alltid byggda för att klara den fuktbelastning som uppstår hos en modern familj (särskilt om det finns tonåringar med i bilden). Därför brukar man idag bygga badrum som vattentäta rum inne i konstruktionen med en väl dimensionerad frånluftsventilation för att få ut fukten snabbt. Trots det uppstår ibland problem även i sådana konstruktioner och de upptäcks ofta sent eftersom fuktproblemen döljs bakom tätskikten. Därför kan de också bli både besvärliga och kostsamma att åtgärda.
Den lösning som du beskriver tycker jag har goda förutsättningar att bli bra även om den går stick i stäv mot allt vad tätskikt heter. Och det beror till stor del på att ni använder badrummet i måttlig omfattning. En liten brasklapp här: Tänk på att nästa ägare eller hyresgäst kanske använder badrummet helt annorlunda. Därför kommer en besiktningsman sannolikt att betrakta badrums- och tvättstugefunktionen som en riskkonstruktion.
Men det finns även andra förutsättningar: Ni bör se till att allt vatten som ni använder när ni duschar och badar verkligen hamnar i badkaret och rinner ut genom avloppet. det innebär att ni skall ha ett duschdrapperi eller duschkabin som sluter tätt när det är stängt. Det lilla vattnet som trots allt hamnar på golvet skall torkas bort. Badkaret bör inte vara inklätt och skall placeras så luftigt som möjligt.
Hur är det med tvättfunktionen? Har ni en luftfuktighetsalstrande torktummlare? Hänger ni tvätt i rummet? Sådant är naturligtvis avgörande för klimatet.
Att täta mellan golvbrädorna är en kortsiktig lösning. Fukten kommer nämligen in under den täta fogen genom kapilläreffekt. Men den vädrar inte ut igen utan skapar efterhand ett lokalt, fuktigt klimat under fogen. Ungefär som under en sten i naturen. Därför är det bättre att strunta i fogen.
Ert badrum är stort och bra med sina 16 kvadratmeter. Det innebär en relativt stor luftvolym som kan ta hand om en del av fukten. Men en bra ventilation behövs ändå. Eftersom den varma duschångan stiger uppåt i rummet bör en frånluftsventil placeras högt upp. Frånluftventilation genom Bolinderspisen tror jag bara fungerar när skorstenen är varmare än omgivningen, dvs när man eldar i den eller när det är kallt utomhus på vintern. Och tänk på att en vanlig fläkt som drar ut den fuktiga rumsluften genom en ventil i väggen skapar baksug i spisens rökkanal. Därför bör ni stänga spjället och öppna badrumsdörren helt när fläkten går. Ett alternativ är att använda den befintliga och högt placerade kanalen i skorstenen för frånluftsventilation. Men då får ni hitta en annan lösning för spisen. Prata med sotaren om det.
Varm fuktig luft kondenserar mot taket. Om fukten vädrar bort snabbt så är det inget problem. Men med stor fuktbelastning och springor mellan takbrädorna så hamnar fukten i bjälklaget. Då är det bättre om fukten stannar i rummet tills den har vädrat ut. och det innebär ett tätare tak.
I vilket fall som helst tycker jag ni skall ha en liten hygrometer i ert badrumm. Då kan ni se om luftfuktigheten håller sig inom rekomenderade gränser.
Källa:www.viivilla.se