Fråga:
Min fråga Jag har köpt ett timmerhus från 20-talet men mellan vissa stockar har man ett mellanrum som gör att man få getingbo bakom stockarna och att det dra väldigt mycket under vintern. Har Ni några tips om hur man kan täta till mellan stockarna.
Svar:
En timmerstomme rör sig lite i takt med variationer av temperatur och luftfuktighet. Normalt torkar och krymper trä under den kalla årstiden med låg luftfuktighet och expanderar under den varma perioden. Oregelbundna deformationer kommer av stockarnas fiberstruktur. En vältimrad stomme med rakvuxna stockar klarar av dessa rörelser utan att det blir större glipor. Men ibland kan det bli aktuellt att dreva mellan stockarna med husmossa eller lindrev som har goda fuktegenskaper. Annat material är inte att rekommendera eftersom det kan leda till träskador. Om gliporna är stora kan smådjur och insekter välja att boa mellan stockarna och en del djur som t.ex ekorrar kan riva ut materialet.
Om timran har mycket glipor kan man överväga att dreva ordentligt och sätta på en utvändig panel som både isolerar och skyddar. Detta var också en mycket vanlig åtgärd förr. Välj en panel som passar husets ålder, i ditt fall troligen en locklistpanel med ganska breda plank mellan locklisterna och färga av med ljus falurödfärg. Titta på andra hus från samma tid för inspiration och förlagor, tex här hos oss på Skansen eller något annat friluftsmuseum i din närhet.
Källa:www.viivilla.se
Renovera jordkällare
Fråga:
Vi har nyligen köpt ett torp, där det finns en jordkällare på tomten.
Den ligger i souterräng, så den är delvis under mark. Den har fått ett plåttak, som vi undrar om hur bra det är för värmen/kylan? Det är stora håligheter runt karmen, både på yttre och inre dörrar. Det är jordgolv och murat valv, så som det brukar se ut.
Undrar då hur vi bör gå tillväga när vi ska renovera, och hur man ska ventilera? Vi skulle också vilja veta vad som är den bästa lösningen för tak på en jordkällare?
Svar:
Jordkällare blir ofta fuktiga genom att varm sommarluft kommer in genom otätheter och kondenserar i den kalla källaren. Därför bör källarens ytterdörr hållas stängd under den varma årstiden och håligheterna runt karmen bör tätas.
Normalt är taket en yttre konstruktion ovanför valvet som tjänar till att regnvatten inte kan sippra in i källaren. Det brukar inte vara ett problem eftersom konstruktionen är luftad under taket. Men utrymmet t.ex. under ett svart plåttak blir naturligtvis varmt och kan i vissa fall påverka temperaturen i källaren. Ett bättre takmaterial är i sådana fall tegelpannor.
Väggarnas murverk strävar efter att jämna ut klimatet (temperatur och luftfuktighet) på in och utsidan. Man kan minska fuktvandringen genom murverket genom att se till så att markfukten runt källaren är så låg som möjligt. Om det är acceptabelt från kulturhistorisk synvinkel kan man förse yttertaket med hängrännor som leder bort regnvattnet från marken runt byggnaden.
Källa:www.viivilla.se