lwc.nu

Lättare World Ventures club start

Latest Posts

Fönsterrenovering

Fråga:
Undrar hur man ska gå tillväga för att byta ut “ytterträbågen” som råkat ut för röta. Har du något bra förslag på hur man kan tillverka en “ytterbåge” och vad man bör tänka på?

Svar:
Att tillverka en fönsterbåge gör man inte i en handvändning. Först skall man välja ut bra fönstervirke, kärnved, gärna kådrik. Sen skall virket hyvlas till efter de gamla profilerna och de nya bågdelarna skall sammanfogas med tappar och pluggar så att bågen blir exakt lika stor som den ursprungliga. Att sen flytta över beslagen och fönsterglasen till den nya bågen, stifta och kitta är ganska enkelt. (Var rädd om glasrutorna. Gamla glasrutor har blivit en kapitalvara.)

Om man inte har gjort liknande arbeten tidigare så rekommenderar jag att man går en kurs, t.ex hos oss på Skansen Byggnadsvård. även då krävs det att man har tillgång till rätt verktyg för att tillverka hela bågar och i vissa fall kanske det är både billigare och enklare att lämna över jobbet till en fönsterhantverkare.

Men oftast ser dock fönstren värre ut än de är. Virket som användes fram till och med 1950-talet är nästan alltid mycket bättre än dagens. Därför kanske du bara behöver byta delar av den gamla bågen. Och det kan du med fördel göra efter en kurs hos oss. Normalt är det bottenstycket som är värst däran och det kan man faktiskt byta utan att demontera själva bågen.

Det finns också en utmärkt skrift som heter îFönster ñ historik och råd vid renoveringî som är utgiven av bl.a Riksantikvarieämbetet. Den kan du bl.a. köpa här hos oss på Skansen Byggnadsvård.

Källa:www.viivilla.se

Laga fogar i en gammal kakelugn

Fråga:
Vilket material skal jag använda för att laga fogarna i en gammal mycket väl fungerande kakelugn. Med tiden och värmen spricker de smala fogarna mellan kakelplattorna och det är inte snyggt!

Jag har pratta med byggfirmor och murare och får olika svar.

Vanligt bruk?

Pannkitt?

Sandspackel?

Svar:
Fogarna fogas om med en smet bestående av krita och vatten. Man kan blanda i lite vit kakelfog för att förbättra hållfastheten. Ta kontakt med en kakelugnsmakare så kan du beskriva din kakelugn lite närmare och få hjälp med arbetsgången. Kritan kan du köpa i lagom stora påsar t.ex. i vår butik på Skansen Byggnadsvård.

Källa:www.viivilla.se

golvbehandling

Fråga:
Vi har lagt in ett trägolv i vår sekelskiftesvilla. Nu är det dags att behandla golvet och vi vill gärna ha “gammal stil” som stämmer fint med husets i övrigt ljusa inredning.

Vi väljer mellan:

*lut+olja(vitpigmenterad)

*lut+såpa(vitpigm. golvsåpa)

*kalk+såpa

Som du märker är vi ganska vilse i valet av behandling..Läste någonstans att lut på sikt bryter ned träfibrerna och skadar golvet, och att det allra bästa var kalkpasta av något slag. Känner du till något om detta? Vilken golvbehandling rekommenderar du?Vi är ute efter ett vackert men hyfsat tåligt och lättskött golv, eftersom vi har hund och ofta barn på besök..

Efter behandlingen, är det då bäst att såpskura golvet i den vardagliga skötseln? Ska det vara fet golvsåpa eller duger det med vanlig grön el. gul såpa?

Svar:
Det finns många nya golv som skall efterlikna ett gammaldags skurgolv med sin silvergrå patina. Anledningen att orginalutförandet inte är vanligare än vad det är är att det dröjer ett par år innan ett nytt skurgolv börjar få det îrättaî utseendet, och det är det inte alla som har tid att vänta på. För att efterlikna ett skurgolv har tillverkarna hittat på allt från lutbehandlingar till lasyrer. En del med illusoriskt resultat. Lut kan man använda för att åldra ett golv i förtid, men det är absolut ingen traditionell behandling. Förr använde man inget som snabbade på slitaget eftersom material, i motsats till idag, var dyrt.

Fråga:
Hur blev då golven så vackra?

Svar:
Förr tänkte man nog i och för sig inte så mycket på om det var vackert eller inte. Det fanns ju inte så många alternativ om det skulle hållas rent. Och det behövdes göras rent ofta eftersom man gick in med skor. Efterhand îpoleradesî golven av skornas slitage och idogt skurande med hård borste. Den grå färgen uppkom genom åldrande och det smutsiga skurvattnet.

Skurade golv var den vanligaste ñ egentligen den enda – golvbehandlingen fram till 1700-talet då man i vissa finare miljöer började måla golven med linoljefärg.

Min rekomendation är att såpskura golven. Billigt och bra och det blir i motsats till många patinerande behandlingar bara vackrare med åren. Om ni har lagt in golv av gran så blir det ljusare med tiden. Tänk på att ni skall skura med kallt vatten. Varmt skurvatten gör alla golv mörkare och tristare. Ett bra golv skall helst vara tätvuxet (små avstånd mellan årsringarna), ha stor andel kärna (den inre delen av trädstammen) och helst ligga med kärnsidan uppåt.

Nuförtiden är det mode med ljusa trägolv. (För 20 år sedan var det lackade trägolv, för 10 år sedan var olja högsta mode och om 10 år kommer många att ha målat sina trägolv.) För att få sitt skurgolv ljusare kan man göra en kalkbehandling. Resultaten är mycket varierande. Kalkning är visserligen en traditionell behandling men den var inte särskilt vanlig. Och det är som sagt inte helt enkelt att få ett bra resultat. I korthet går det till ungefär såhär: Kalk i pastaform (som finns att köpa bl.a. på Skansen Byggnadsvård) påföres på golvet som sedan får torka så att det bildas en vit hinna. ÷verflödig kalk torkas bort så att den inte bildar hårda beläggningar. Sedan såpbehandlas golvet med stark såpalösning och därefter skall golvet torka innan det beträds. Arbetsgången varierar en del beroende på vem man frågar. Be därför om detaljerade anvisningar där ni inhandlar materialet.

Såpskurat golv får efterhand en hård, lättstädad yta. Det kalkade golvet blir ännu lite hårdare, eventuellt har det med kalkens härdning (karbonatisering) att göra. Om det inte är ett kök eller en hall behöver man inte skura golvet oftare än man våttorkar vanliga golv, ett par, tre gånger per år räcker.

Beträffande såpa så finns olika uppfattningar. Lin- eller linoljesåpa förespråkas av en del experter och andra hävdar att man skall använda såpa av förtvålade tallfetter. Jag tycker man kan prova sig fram till en produkt som man själv tycker fungerar bra. Såpa är normalt gul om den inte har färgämnen. Byggnadsvårdsbutiker som t.ex. här hos oss på Skansen har oftast ett bra urval och där kan de hjälpa till med mer detaljerad produktinformation.

Källa:www.viivilla.se

Tvätt av tegelfasad

Fråga:
Vi har ett hus med gul tegelfasad från 60-talet. Efter att vi tagit bort en hel del buskar och träd som stod nära husets framsida ser man nu att teglet bakom är “smutsigt”. Teglet är bitvis grå/grönt, antar att det blivit någon form av missfärgning pga av växtligheten. Kan vi på något sätt tvätta bort detta? Jag har sett att du i tidigare svar rekommenderat personer som vill måla sina tegelfasader att de först ska tvätta dem. Vad rekommenderar du att man tvättar med? Bara vatten och skurborste/högtryckstvätt, såpa eller någon form av målartvätt?

Svar:
Ofta blir det påväxt på fasader om växtligheten kommer för nära. Mycket av missfärgningarna försvinner av sig själva när växtligheten tagits bort och solen och vinterkylan kommer åt bättre. Annars brukar mekanisk rengöring med en hård borste och vatten göra susen. Om det sitter hårdare kan man använda starkare medel som t.ex. såpa. En tegelfasad är tålig men om man använder för starka medel kan det hända att den tidigare missfärgade ytan blir renare än resten av fasaden och då får man till slut tvätta hela fasaden.

Källa:www.viivilla.se

Repiga gamla fönster

Fråga:
Har klantat mej ordentligt. Tog en sån där liten svamp med ena sidan grön och tvättade fönster. Gjorde detta på sen eftemiddag o kväll, därför såg jag ej resultatet för än när solen tittade fram.

Alla gamla fönsterrutor har blivit mer eller mindre repiga. En del av rutorna är troligen bytta till nyare glas och där har det inte blivit repor.

Vad gör jag ? Finns det något att göra eller måste jag försöka att få tag i ej repiga gamla rutor ?

Svar:
Tyvärr! Om du vill bli av med reporna så måste du byta rutorna. Om du värdesätter de gamla glasen med oregelbundenheter så kan du kontakta någon av landets byggnadsvårdsbutiker som säljer begagnat byggnadsmaterial.

Källa:www.viivilla.se

Byte av kopparhängrännor?

Fråga:
Vitt rappat hus i vinkel med grå betongpannor, samt alla hängrännor och stuprör i koppar. Nu till frågan: Regnvatten rinner över i hängrännor på flera ställen runt huset och vi har haft en plåtslagare som säger att alla hängrännor måste bytas ut för att de som finns idag i koppar skulle bli väldigt svårt och dyrt att åtgärda. Men….. skall man verkligen byta ut befintliga kopparhängrännor som finns idag, förlorar inte hela huset lite på det. Tacksam för svar! Gunilla

Svar:
Arkitekten som en gång ritade ditt hus har gjort ett medvetet val av material för att höja kvaliteten på utförandet. Såna här detaljer som hängrännor och stuprör eller dörrtrycken, smidesräcken, fasadtetaljer osv ger huset sin speciella karaktär. Tyvärr är det också ofta den här typen av îkaraktärsskapandeî detaljer som får stryka på foten vid underhåll eller ändringar av ett hus. Man tycker helt enkelt att det är billigare och enklare att byta till något från standardsortimentet. Och efter några sådana ändringar så har husets karaktär plötsligt förändrats.

Om du värdesätter husets nuvarande karaktär och utförande så skulle jag absolut ta kontakt med en skicklig plåtslagare som är van att arbeta med koppar och be om ett kostnadsförslag.

Källa:www.viivilla.se

sticketak med betongplattor

Fråga:
Vi har en gård från 1769, taket är ett sticketak som man sedan har lagt betongkupor på. Taket är i stort sätt bra men det läcker på vissa ställen där stickorna är dåliga. Nu skall vi isolera med cellolosa kan vi renovera innefrån och i så fall hur eller måste vi ta ner alla takpannorna för att täcka med exempelvis takmassonit?

Stickspån började komma till användning på 1850-talet och fungerade i första hand som yttertak. Men ganska snart blev det också ett vanligt undertak som i ert fall. En beprövad och bra konstruktion men liksom alla tak i behov av regelbunden översyn. Jag har ju inte sett huset men med tanke på husets och även takkonstruktionens höga ålder så tycker jag att ni skall överväga att behålla den befintliag konstruktionen. Eventuellt kan man spara spåntaket under ett nytt undertak som du beskrev. Men rådfråga en konstruktör eller hantverkare som har erfarenheter av liknande fall och som kan komma och titta på plats. Kostnaden för de timmarna är ofta små i sammanhanget och det känns betydligt tryggare när väl allt är klart. Om du vill laga eller lägga om sticktaket kan du får råd genom närmaste länsmuseum eller här hos oss på Skansen.

Inredning av vinden bör ni noga tänka igenom. När man inredde vindar förr var det oftast frågan om en eller två kammare vid varje gavel. De byggdes som rum i rummet vilket gjorde att takfallens insidor var inspekterbara och den stora luftvolymen kunde jämna ut klimatet mellan utom- och inomhus. även senare byggde man s.k. kattvindar och hanbjälksvindar som har relativt stora och inspekterbara luftvolymer. De vindsisoleringar som är populära idag innebär ofta att man isolerar mot takfallet med en luftspalt mot yttertaket. Konstruktionen är beprövad och fungerar men innebär att läckor från yttertaket sällan upptäcks innan de har förorsakat fuktskador. Och det är väl inte hela världen om det inte drabbar kulturhistoriskt värdefulla eller historiska konstruktioner som i ert fall. Vid parallelltakskonstruktioner skall man ha täta inspektionsintervaller. Det kan innebära att man skall lyfta på takpannorna på kritiska ställen årligen. Men tänk alltså över om det inte passar ditt hus bättre med någon av de mer traditionellla vindsinredningarna.

Svar:
Beträffande val av isoleringsmaterial så tycker jag att det låter klokt att använda ett hygroskopiskt material som samverkar med husets befintliga konstruktion. En viktig aspekt är att använda en konstruktion som är testad och godkänd så att ert försäkringsbolag inte krånglar vid en eventuell skada.

Källa:www.viivilla.se

Badrum i gammal stil

Fråga:
Vi bor i ett 1800-tals timmerhus och ska renovera badrummet (16 m2) som ligger på nedervåningen. Badrummet används som badrum ca 2 gånger i veckan samt tvättstuga:

1) Under masonittaket finns ett vackert gammalt brädtak (med springor). Kan detta målas och användas eller bör man ha ett tätskikt? Sätta upp ett nytt paneltak?

2) I ett hörn har en kakelugn stått. Rökkanalen används idag som imkanal. Vår idÈ är att sätta in en gammal (renoverad) Bolinder-kamin. Vi har idag inga problem med fuktig luft. Blir ventilationen tillräcklig även genom kaminen?

3) Vi skulle väldig gärna använda det gamla furugolvet. Måla det och eventuellt täta springor med typ Sickaflex. Klinkra endast området där ett gammalt sittbadkar ska stå. är det idioti med trägolv i ett badrum?

Svar:
Badrum i gamla hus är alltid lite känsligt. Husen är inte alltid byggda för att klara den fuktbelastning som uppstår hos en modern familj (särskilt om det finns tonåringar med i bilden). Därför brukar man idag bygga badrum som vattentäta rum inne i konstruktionen med en väl dimensionerad frånluftsventilation för att få ut fukten snabbt. Trots det uppstår ibland problem även i sådana konstruktioner och de upptäcks ofta sent eftersom fuktproblemen döljs bakom tätskikten. Därför kan de också bli både besvärliga och kostsamma att åtgärda.

Den lösning som du beskriver tycker jag har goda förutsättningar att bli bra även om den går stick i stäv mot allt vad tätskikt heter. Och det beror till stor del på att ni använder badrummet i måttlig omfattning. En liten brasklapp här: Tänk på att nästa ägare eller hyresgäst kanske använder badrummet helt annorlunda. Därför kommer en besiktningsman sannolikt att betrakta badrums- och tvättstugefunktionen som en riskkonstruktion.

Men det finns även andra förutsättningar: Ni bör se till att allt vatten som ni använder när ni duschar och badar verkligen hamnar i badkaret och rinner ut genom avloppet. det innebär att ni skall ha ett duschdrapperi eller duschkabin som sluter tätt när det är stängt. Det lilla vattnet som trots allt hamnar på golvet skall torkas bort. Badkaret bör inte vara inklätt och skall placeras så luftigt som möjligt.

Hur är det med tvättfunktionen? Har ni en luftfuktighetsalstrande torktummlare? Hänger ni tvätt i rummet? Sådant är naturligtvis avgörande för klimatet.

Att täta mellan golvbrädorna är en kortsiktig lösning. Fukten kommer nämligen in under den täta fogen genom kapilläreffekt. Men den vädrar inte ut igen utan skapar efterhand ett lokalt, fuktigt klimat under fogen. Ungefär som under en sten i naturen. Därför är det bättre att strunta i fogen.

Ert badrum är stort och bra med sina 16 kvadratmeter. Det innebär en relativt stor luftvolym som kan ta hand om en del av fukten. Men en bra ventilation behövs ändå. Eftersom den varma duschångan stiger uppåt i rummet bör en frånluftsventil placeras högt upp. Frånluftventilation genom Bolinderspisen tror jag bara fungerar när skorstenen är varmare än omgivningen, dvs när man eldar i den eller när det är kallt utomhus på vintern. Och tänk på att en vanlig fläkt som drar ut den fuktiga rumsluften genom en ventil i väggen skapar baksug i spisens rökkanal. Därför bör ni stänga spjället och öppna badrumsdörren helt när fläkten går. Ett alternativ är att använda den befintliga och högt placerade kanalen i skorstenen för frånluftsventilation. Men då får ni hitta en annan lösning för spisen. Prata med sotaren om det.

Varm fuktig luft kondenserar mot taket. Om fukten vädrar bort snabbt så är det inget problem. Men med stor fuktbelastning och springor mellan takbrädorna så hamnar fukten i bjälklaget. Då är det bättre om fukten stannar i rummet tills den har vädrat ut. och det innebär ett tätare tak.

I vilket fall som helst tycker jag ni skall ha en liten hygrometer i ert badrumm. Då kan ni se om luftfuktigheten håller sig inom rekomenderade gränser.

Källa:www.viivilla.se

Målad tegelvägg på korsvirkeshus

Fråga:
Jag har precis blivit ägare till ett korsvirkeshus från 1800-talet. Tegelväggarna har vid något tillfälle målats i tegelfärg, förmodligen sk. Fylefärg. Jag skulle vilja renovera fasadytan och foga om hela huset. Bör man, och kan man, få bort färgen från huset, t ex genom torrblästring? Teglet har säkert målats för att det är av ganska dålig kvalitet. Ska man laga eller byta gammalt tegel sten för sten?

Svar:
Alla åtgärder är mycket beroende på tegelstenarnas kvalitet. Om du vill ha tegelstenarna utan färg så är det nog bara att prova dig fram till en metod som är rationell och inte skadar stenarna i alltför stor utsträckning. Det kan vara allt från torrskrapning/ -borstning till blästring och högtrycksspolning eller en kombination av dessa metoder. Om du högtryckspolar måste du göra det under den varma årstiden så att murverket kan torka ut ordentligt efteråt. Jag tror att det är ett ganska arbetskrävande jobb att få bort all färg så det är nog enklare att laga skadorna, ta bort den färg som sitter löst och sedan måla eller putsa om.

Stenarna i din fasad verkar inte vara av högsta kvalitet vilket var vanligt på hus som skulle putsas. Puts är en vacker och traditionell typ av fasad som är ganska enkel att underhålla. Här är det viktigt att använda just kalkputs eftersom en cementputs är för stark för murverket. Vid frost eller materialrörelser lossnar delar av putsen och tar med sig bitar av tegelstenarna. Om du putsar med kalkputs kan du sedan avfärga fasaden med kalkfärg i önskad kulör. Ditt länsmuseum kan ge dig tips och råd om leverantörer och bra litteratur finns från Riksantikvarieämbetet.

Källa:www.viivilla.se

Rostigt plåttak

Fråga:
Vi har köpt en liten gård, på ett av uthusen ligger det ett plåttak som har börjat att rosta. Det är ännu så länge tätt, men hur göra för att stoppa rosten och för att det ska se bättre ut. Finns det något att måla med? Måste jag skrapa bort rosten först? Taket är stort!

Svar:
Det är lite beroende på vilken sorts plåttak det är. år de bandtäckt med falsar från nock till takfot eller är det korrugerad plåt som är lagd omlott? är det tidigare målat eller galvat? Med tanke på att det är ett uthus vid en mindre gård så antar jag att det är ett tak som består av stora, profilerade plåtar lagda omlott. I sådana fall är det nog i första hand ett estetiskt problem och man kan välja att betrakta det som patina. Tekniskt sett tar det lång tid innan det rostar så mycket så att det blir hål. Det finns takplåtar som har suttit i hundra år. Men det beror naturligtvis på olika faktorer som taklutning, träd intill huset, infästning osv. Egentligen skall man se över alla tak nån gång årligen eller vartannat år. Då kan du borsta lite på de rostigaste ställena och se om det är ytligt eller om det har gått på djupet, t.ex. vid infästningar och möten mellan plåtar.

Det är ett stort jobb att borsta, grunda och måla ett sånt tak med bra resultat. Dessutom skapar du ett underhållsbehov när färgen börjar flagna kanske redan efter fem år. Och det är ovanligt att måla såna tak eftersom det är ganska billigt att byta takplåtarna. Det finns numera en traditionell takplåt med en vacker profil som har funnits i över 100 år. Den passar bra till äldre gårdsbebyggelse och du hittar den om du söker på îPannplåtî på Internet. Sedan ett antal år tillverkas den igen och den passar mycket bättre än s.k. trapetskorrugerat plåt eller tegelimiterande plåtar till ett gammalt uthus.

Koppartråd över taknocken- effektiv bekämpning av mossa eller farlig åskledare?

Det kommer många frågor till oss om användningen av koppartråd mot mossa på taket. Här svarar Stephan Fickler på detta ämne.

Den som har kopparbeslag runt skorsten eller nockplåt av koppar vet att mossa eller annan påväxt inte trivs i närheten. Det som sker är att kopparn avger fria kopparjoner som är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Kopparhaltiga färger är ju kända som båtbottenfärger som förhindrar påväxt. Och det är också anledningen att man försöker begränsa användningen av koppar främst i städerna.

Där finns stora mängder koppar på hustaken och vid tekniska anläggningar men en stor bov i dramat är även bilarnas bromsbelägg där den ännu farligare asbesten har bytts ut mot koppar under de senaste 15 åren. även om kopparmängden i bromsbeläggen är liten så blir miljöpåverkan oproportionerligt stor genom att de slits ned mycket snabbare än koppar på tak som bara är utsatt för väder och vind. Men på landsorten och i städernas ytterområden är miljöpåverkan av mindre kopparförekomster sannolikt försumbar.

Koppar avger alltså fria kopparjoner, vilka är giftiga för de oönskade påväxande organismerna och därmed förhindrar påväxten. När det regnar på koppartråden avges långsamt kopparjoner genom korrosion, vilka sedan rinner med regnvattnet utför taket, och skapar en miljö som mossan inte kan växa i. Mossa förekommer normalt på tak i skuggiga lägen och/eller med lågt takfall. Skrovliga material som äldre betongpannor är särskilt drabbade eftersom de ger ett bra fäste för mossan. Mossa och lavar är normalt bara ett estetiskt problem men eftersom de binder fukt som kan frysa till på vintern kan det vid stark påväxt på sikt leda till olika skador på material som till exempel rost vid plåtfalsar eller ytliga frostsprängningar på takpannor.

Om man vill ta bort orsaken bör man ta bort närliggande träd och buskage som skuggar och även tillför organiskt material i form av löv, barr och kvistar. Annars får man leva med att ta bort påväxten mekaniskt med borste och/eller högtrycksspolning. Tänk på att högtrycksspola ovanifrån så att man inte sprutar in onödigt mycket vatten under takpannorna.

Med jämna mellanrum får man höra om knepet att spänna en koppartråd över nocken på utsatta hus. Det botar inte orsaken men verkar i många fall vara effektivt mot symptomet, nämligen påväxten av mossa. Man kan också tänka sig att ersätta nockpannorna med en nockplåt av koppar om det är möjligt från kulturhistorisk synpunkt. Man bör dock noga överväga dessa åtgärder eftersom koppar är en mycket bra elektrisk ledare och kan leda till stora skador vid blixtnedslag om den inte är jordad. Teoretiskt kan man kombinera en koppartråd med en åskledare genom att ansluta till en ledare som förs ned i marken eller ansluta till befintlig åskledare.

Hur en sådan jordledning skall vara beskaffad och om den är nödvändig beror på vilken sorts byggnad det rör sig om och hur huset ligger i terrängen och i förhållande till omkringliggande träd och byggnader. Som tur är har Avdelningen för elektricitetslära och åskforskning vid Uppsala universitet en mycket pedagogisk webbplats (http://www.hvi.uu.se/IFH/blixtskydd/askskydd_villa_fritidshus.html) som ger god vägledning.

Källa:www.viivilla.se