lwc.nu

Lättare World Ventures club start

Latest Posts

Vattensamling under hus

Fråga:
Jag har byggt en sommarstuga med plintgrund. Under ena hörnet på stugan blir det vid blött väder en vattensamling på ca 3 kvm. Avståndet från vattenytan till trossbotten är ca 50 cm.

Denna vattensamling är ständigt ämne för diskussion. Jag hävdar att den fukt som kommer från vattnet ventileras bort tack vare den luftiga konstruktion som plintgrunden innebär.

är det någon fara för fuktgenomträngning till huset? Har du några tips på åtgärder?

Svar:
Det är ju aldrig bra med fukt under hus så även om det mesta av fukten säkert ventileras bort här med denna plintkonstruktion tror jag att man kan göra några förebyggande åtgärder.

Den första är att försöka dränera bort den här vattensamlingen med ett dike eller dräneringsslang. Den andra är att försöka gräva bort jorden ñ eller vad ni nu har under huset som kan hålla vatten på det här sättet ñ och ersätta den med makadam. Gör man det här så kommer det inte att finnas några vattensamlingar under huset längre.

Källa:www.viivilla.se

Dränera?

Fråga:
Hej, Vårt hus står på en sluttning och på berggrund. Jorden ovanpå berggrunden är relativt fuktig och lerig.

Huset är byggt 1927 och grunden är gjord av betong. Vi har tejpat plast på golvet för att kontrollera fukt. Plasten är helt torr. Väggar och golv har inte åtgärdats sedan huset byggdes och färg och betong har släppt här och var. Vi vill kakla väggarna och göra basturum i källaren. Bör vi dränera först?

Så hemskt mycket tacksam för svar.

Svar:
Det är klart att det säkert finns fukt i både väggar och golv eftersom färgen och betongen släppt på sina ställen. Detta bör naturligtvis åtgärdas på sikt genom att dränera runt huset ñ men fuktproblematiken verkar inte helt akut.

Kakel andas ju trots allt delvis genom fogarna så jag tycker inte man måste dränera först innan källararbetena påbörjas. Men nästan alla gamla hus måste dräneras om förr eller senare.

Källa:www.viivilla.se

Torpargrund

Fråga:
Vi har ett hus byggt 1909. Då vi på vissa ställe fått röta i golvbjälkarna har vi gjort vid i ett rum och har börjat på det sista. Vi har rivit ut golv och bjälkar, grävt ur och fyllt på med dräneringssten. Lagt gullfiber som isolering och på med golvbräderna. I det rum vi börjat på funderar vi på om man kanske ska gjuta en platta itsället för att lägga dräneringssten. Vilket anser ni vara bäst?

Svar:
Fortsätt med att lägga makadam – det som ni kallar

för dräneringssten. Vitsen med det här materialet är att det är kapillärbrytande – dvs vattnet underifrån kan inte suga sig uppåt. Det kan det däremot genom en betongplatta varför man med en sådan lyfter vattennivån ännu högre upp.

Eftersom ni tidigare fått röta i golvbjälkarna tyder detta på att det finns fukt under huset. Därför är det extra viktigt att er reparation nu blir ordentligt gjord så inte röta kommer tillbaka.

Källa:www.viivilla.se

Vilken typ av dräneringsrör?

Fråga:
Jag skall till att dränera om mitt hus som har källargrund. Firman som skall utföra arbetet föreslog mig att inte använda dränneringsrör i plast utan i tegel som skall vara mycket bättre enligt firman. är detta riktigt? är det inte vanligtvis plaströr man använder idag som dränneringsslang?

Svar:
Tidigare använde man tegelrör som dränering.

Dessa fungerar bra tills dess att de kommit ur led när

marken rör sig eller blivit igensatta av jord och lera eftersom de lätt kan läcka mellan skarvarna. Det är därför ett stort steg framåt när dräneringsrör av plast började användas. Enkelt och välfungerande – så fortsätt med det.

Källa:www.viivilla.se

Tilläggsisolering

Fråga:
Jag har ett hus byggt 1920.

Väggarna är 60 cm tjocka och murade med natursten, puts utvändigt. Isolerad invädigt

Nu funderar jag på att tilläggsisolera och panela huset. är det bra för huset.

Ska man ha fukt spärr? Jag ska samtidigt byta fönster.

Svar:
Det här är en svår fråga som jag inte kan besvara

utan att ha sett huset i verkligheten. Spontant tycker jag man skall tänka sig för ordentligt innan man tilläggsisolerar ett hus. Man kan visserligen spara energi – men det kan uppstå allvarliga sekundära fel, tex fuktproblem, om isoleringen görs felaktigt.

Undantaget är att isolera vindsgolvet i huset – värmen stiger ju uppåt så här kan det finnas fördelar att hämta.

Det här huset är ju ett stenhus med redan tjocka 60 cm väggar. Skulle det verkligen bli bra om det var ett till synes trähus med kanske 90 cm väggar?

Källa:www.viivilla.se

Hur kan man ersätta bärande vägg?

Fråga:
Vi vill riva “hjärte väggen” i ett 1 1/2plans hus. Väggen går 2/3 av husets längd i nedervåningen. Vilka för /nackdelar finns det om man väljer att ersätta väggen med limträbalk eller en stål balk av något slag.

Svar:
Hjärtväggar skall man egentligen inte ge sig på om det inte är alldeles nödvändigt – de bär ju upp hela konstruktionen. Men visst är det tekniskt möjligt att delvis avlasta dessa med stålbalkar eller limträbalkar. Risken kan ju vara att dessa blir så tjocka att takhöjden blir ett problem.

Vänd er till en arkitekt eller byggnadsingenjör som får ge ett konstruktionsförslag!

Källa:www.viivilla.se

Gjutjärnsavlopp

Fråga:
Jag skall riva bort en del av det gamla gjutjärnsavloppet, och ersätta med plast.Hur raserar jag detta på enklast vis?

Skarvarna är tätade med bly.

Svar:
Gjutjärnrören är påtagligt tunga – det skall man ha med i beräkningen när de demonteras. Först gäller det att komma åt ett rör så man har någonstans att börja demonteringen. Det första röret slås av med en handslägga – när man har tagit på sig nödvändig skyddsutrustning så man inte skadas av splitter. Därefter demonteras rör efter rör genom att lossa de gamla fästpunkterna och vicka loss rören från varandra.

Avloppsrör i plast är helt underbart enkla att jobba med – jämfört med gjutjärnsrören. Den enda nackdelen plaströren har jämfört med gjutjärn är att det låter mer i rören när vattnet sköljer fram i dom. Men i den egna villan är detta sällan något problem.

Källa:www.viivilla.se

Borttagning av färg från gjutjärngaller som rostat

Fråga:
I ytterdörren på vårt gamla gotlandshus sitter ett gammalt vackert gjutjärnsgaller som behöver målas. Först måste dock den gamla färgen och rosten tas bort. Finns det något bra sätt att ordna detta? Kan man lägga det i ett bad av stark kaustiksoda? Eller hur bör man göra?

Svar:
Så trevligt med en gjutjärnsdekorerad ytterdörr! Kaustiksoda bör man absolut undvika ñ det kan visserligen rent tekniskt fräta bort färgen på gallret – men det kan också angripa järnet och få det till att rosta ytterligare.

Använd er i stället av värme för att ta bort färgen – gjutjärn är ju extremt värmebeständig och skadas inte av detta. Bränn bort färgen med en el värmepistol – eller öppen låga från en liten gasolbrännare. Hjälp till att skrapa bort färgen med kniv, skrapa och stålborste allteftersom den lossnar från underlaget.

Det här jobbet skall man göra utomhus eftersom det kommer att ryka om värmebehandlingen. Och naturligtvis använder man också lämplig skyddsutrustning för det här jobbet.

Källa:www.viivilla.se

Byta timmer?

Fråga:
Vi har just köpt en Hälsingegård från 1880.

Vid granskning av fasaden så är några panelskivor murkna längst ner. Problemet är att även nedersta stocken är angripen och har fallit sönder.

Huset är 13 meter långt och på två ställen on ca 1,5 meter är det dåligt.

Kan jag byta endast dessa ställen och ta ut bitarna eller måste jag byta hela? Hur gör jag i så fall, ser ut som om det går att gräva under utan att behöva ta bort panelan?

Svar:
Grattis till Hälsingegården – det är få förunnat att vara ägare till något så exklusivt! Nu undrar jag först lite över ordet panelskivor ñ men gissar på att det syftar till klädselbrädorna på huset. Att några sådan är ruttna nedtill efter 120 år är inget att säga om – tiden har sitt obevekliga förlopp.

Så är det också med det två rötskadorna som finns på syllen – den nedersta stocken. Det är sånt som uppstår på gamla hus – men som tack och lov är relativt enkelt att åtgärda. I princip gör man så här: Frilägg skadan så man ser ordentligt vad som hänt. Lyft upp delar av huset med domkrafter och såga bort de skadade delarna och ersätt dessa med nytt timmer. Området kring en sådan här skada brukar man också passa på att rötskydda extra med en fungicid eller vanlig tjära. Sedan återmonteras den borttagna klädseln.

även om det här i sig inte är så komplicerat bör man anlita en fackman om man inte har denna kunskapen själv. Det finns flera goda fackmän på det här området i dessa trakter. Kontakta länsmuseet för ytterligare anvisningar.

Källa:www.viivilla.se

Fel färgsort på kalkputsväggar?

Fråga:
Väggarna i min källare är putsade med kalkputs (på tegelmur). Föregående ägare vitmålade dessa väggar med nån färg som kalkputsväggarna tydligen inte tål, för färgen möglar och flagar och luktar illa på sina håll. Vad kan jag använda för att få bort denna färg och vad ska jag använda för färg på den här typen av underlag. Huset är byggt 1895.

Svar:
På en kalkputsvägg skall det vara en kalkfärg. Tag kontakt med en kompetent målarfirma som kan anskaffa detta. Den färgen som sitter där nu är helt säkert en organiskt baserad färg som inte fungerar i detta fuktiga sammanhang. Försök att ta bort denna rent mekaniskt med en stålborste / färgskrapa innan den nya färgen kan appliceras.

Källa:www.viivilla.se